Vilka verksamheter måste ha en visselblåsarfunktion?
TL;DR
- Verksamheter med 50 eller fler anställda måste ha en intern rapporteringskanal.
- Kravet gäller sedan 17 juli 2022 för dessa verksamheter.
- Lagen kräver bekräftelse inom 7 dagar och återkoppling inom 3 månader.
- Bristande efterlevnad kan leda till sanktionsavgifter och förbud mot repressalier.
Vad visselblåsarlagen kräver
Den svenska visselblåsarlagen (lag 2021:890) trädde i kraft den 17 december 2021 och genomför EU:s visselblåsardirektiv i svensk rätt. Lagen ger arbetstagare och andra personer som rapporterar om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang ett tydligt rättsligt skydd. Kärnan i regelverket är att vissa verksamheter måste inrätta interna rapporteringskanaler där missförhållanden kan rapporteras på ett tryggt och säkert sätt.
Vilka verksamheter omfattas
Skyldigheten att ha en intern visselblåsarfunktion gäller verksamheter som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare. Detta gäller både privata och offentliga arbetsgivare. Konkret innebär det att:
- Privata verksamheter med minst 50 anställda måste inrätta en intern rapporteringskanal.
- Offentliga verksamheter, såsom kommuner och myndigheter, omfattas på motsvarande sätt, även om vissa mindre kommuner kan undantas enligt särskilda regler.
- I vissa fall kan flera verksamheter inom samma organisation behöva bedömas var för sig när det gäller hur tröskeln räknas.
Hur tröskeln på 50 anställda räknas
Antalet arbetstagare bedöms vid kalenderårets ingång. En verksamhet som passerar 50 anställda omfattas alltså av kraven, och organisationer som ligger nära gränsen bör följa upp antalet löpande snarare än att utgå från en enstaka tidpunkt. Eftersom skyldigheten utlöses när tröskeln nås är det klokt att förbereda en lösning i god tid innan gränsen passeras.
Viktiga tidsfrister
Genomförandet skedde i två steg beroende på verksamhetens storlek:
- 17 december 2021 — visselblåsarlagen trädde i kraft.
- 17 juli 2022 — kravet på interna rapporteringskanaler började gälla för verksamheter med 50 eller fler arbetstagare.
Båda tidpunkterna har passerat, vilket innebär att samtliga berörda verksamheter redan ska ha en fungerande visselblåsarfunktion på plats. Verksamheter som nyligen vuxit förbi 50 anställda bör säkerställa att en kanal inrättas utan dröjsmål, eftersom skyldigheten gäller från och med att tröskeln nås och inte kan skjutas upp i väntan på fler resurser.
Vilka skyldigheter följer av lagen
Att ha en kanal är bara utgångspunkten. Lagen kräver också att verksamheten bekräftar mottagandet av en rapport inom sju dagar, lämnar återkoppling inom tre månader, värnar konfidentialiteten kring den rapporterande personens identitet och skyddar rapporterande personer mot repressalier. Verksamheten ska dessutom kunna ta emot rapporter skriftligt, muntligt eller vid ett fysiskt möte, samt bevara dokumentationen kring varje ärende.
Risker och sanktioner
Att inte uppfylla kraven är ingen marginell fråga. Den som hindrar rapportering eller vidtar repressalier mot en rapporterande person kan bli skadeståndsskyldig, och tillsyn över regelverket utövas av berörda myndigheter. Utöver formella konsekvenser riskerar verksamheten betydande förtroendeskador om missförhållanden i stället kommer fram via externa kanaler eller media, just därför att ingen trygg intern väg fanns.
Ändamålsenliga plattformar som TrueSpeak hjälper verksamheter att uppfylla dessa skyldigheter med säkra och tidsfristsmedvetna arbetsflöden. Oavsett vilken lösning du väljer är budskapet tydligt: om din verksamhet når tröskeln är en lagenlig visselblåsarfunktion ett krav, inte ett tillval.
Vanliga frågor
Måste verksamheter med färre än 50 anställda ha en visselblåsarfunktion?
Som huvudregel nej — skyldigheten att inrätta en intern rapporteringskanal enligt visselblåsarlagen gäller verksamheter med 50 eller fler arbetstagare. Mindre verksamheter omfattas normalt inte av kravet på en intern kanal.
När började kravet på interna rapporteringskanaler gälla?
Visselblåsarlagen (2021:890) trädde i kraft den 17 december 2021, och kravet på interna rapporteringskanaler för verksamheter med 50 eller fler arbetstagare började gälla den 17 juli 2022. Båda tidpunkterna har passerat.
Vad händer om en verksamhet inte inrättar en visselblåsarfunktion?
Den som hindrar rapportering eller utsätter en rapporterande person för repressalier kan bli skadeståndsskyldig, och regelverket är föremål för myndighetstillsyn. Verksamheten riskerar dessutom betydande förtroende- och anseendeskador.
Relaterade artiklar
Så inrättar du en lagenlig rapporteringskanal steg för steg
En praktisk steg-för-steg-guide till att bygga en intern rapporteringskanal som uppfyller kraven i v...
Läs mer →Anonym kontra konfidentiell rapportering: vad lagen kräver
En genomgång av skillnaden mellan anonym och konfidentiell rapportering, vad visselblåsarlagen kräve...
Läs mer →